Vissa dagar är bara bäst. För andra morgonen i rad åt Noah sin frukostgröt själv. Det vill säga, jag gör i ordning skeden åt honom, han tar den med sin hand och äter själv för att sedan ge den tillbaka till mig alternativt lägga den på tallriken. Hela portionen! Utan att protestera högljutt, slänga iväg skeden eller skaka på huvudet när jag vill ge honom den.
Kan man hoppas på att det här är början på en ny bra rutin?
När Noah var mindre och det var dags för honom att börja äta själv så visade han inget större intresse för detta. Kanske var det bekvämt att bli matad eller så berodde det på något annat. Jag vet inte. Jag är inte heller säker på att jag någonsin kommer att få ett säkert svar på den frågan. När han väl började visa lite intresse för att ta en sked eller gaffel i handen själv så var det i samband med att han började förskolan för snart två år sedan och såg andra barn äta själva. Han blev nyfiken och ville prova men situationen där fick honom att ganska snart ge upp alla försök.
Den här hösten har vi haft fokus på just hans förmåga att äta själv - även personalen på hans nya förskola - och nu visar Noah att han faktiskt klarar av det utan problem. Bara viljan finns. Som idag. Vad som ligger bakom att det äntligen lossnar kan jag bara spekulera i. Men jag tror det är en kombination av olika saker. I augusti började Noah på en helt ny förskola med annan personal med en helt annan inställning än hans tidigare. De tog sig an matsituationen och började ställa krav på Noah vilket inte hade gjorts på hans tidigare förskola. Bytet av förskola innebar även en ny barngrupp för Noah, med barn i hans egen ålder som åt själva - han var inte längre det minsta barnet som blev matad som en bebis utan satt där vid matbordet på samma villkor som de andra barnen. Här hemma har han varit mycket nyfiken på lillasysters försök att äta själv och har följt hela hennes utveckling med stort intresse. Någonstans mitt i allt detta började han visa små tecken på intresse av att ta besticken själv. Det började en dag i höstas när det var köttbullar till middag. Noah tyckte att matningen gick på tok för långsamt och tog helt resolut gaffeln själv och stoppade en köttbulle i munnen. Sedan en till och en till och på den vägen är det. Köttbullar utökades med Kiwi (en annan favorit) och sedan har det rullat på.
Nu när steg ett är avklarat så hoppas jag att vi kan börja träna på nästa. För det är en bit kvar. Men vi kan äntligen börja jobba på att han ska vilja försöka få upp maten på skeden/gaffeln själv och äta. Det är stort. Och just idag känns det som om den dagen när han äter helt på egen hand bara ligger runt hörnet och väntar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar